Avslut. Eftertanke. Reflektion.
Idag är dagen då många stannar upp, tar en titt i backspegeln, lättar lite på gasen. Men eftertanken kräver en stund i avskildhet. Om bilen är full av ungar eller föräldrar eller bara ens partner är det kanske ingen idé att lätta på gasen just idag.
Och ibland är nyårsafton så full av förberedelser inför den där stora festen, ”the fest” som man har planerat så långt i förväg. Då är det kanske också bättre att vänta till en annan dag.
Jag har firat nyårsafton på många olika sätt genom åren. Och ofta har nyårsafton betytt någon form av fest. Därför gör jag ofta mitt avslut några dagar före nyår. I förrgår gjorde jag mitt.
Avslut på år 2015
Jag satte mig ensam på ett utekafé och skrev. Runt mig satt människor och åt och drack medan jag drack mitt kaffe och skrev sida upp och sida ner. Det blev många sidor i min svarta Hemingwaybok. 2015 var ett bra år för mig. Det hände en hel del och mycket av det som hände var bra saker. I min bok skrev jag ner tankar, lärdomar, känslor. Jag älskar att skriva i min tankebok, som jag kallar den. Där finns allt möjligt; från att-göra-listor till djupt existentiella tankar. Där finns även hela scener till mina böcker. Men just nu upptar de sista sidorna i boken mitt avslut av år 2015.
Efter avslut är det lätt att snabbt gå vidare till nästa år, det där ännu helt blanka som ligger framför oss. I och för sig är det väl aldrig helt blankt. Några saker finns redan inplanerade och även inbokade i kalendern.
Nyårskarameller
Men jag gillar att dröja kvar i det gamla en liten stund till, lite som att suga på det där sista på karamellen och inte snabbt bita sönder den. Men det är klart att tankar på det nya året kommer direkt efter avslutet. Vad blir det för slags år? Och framför allt: Vad vill jag att det ska bli för år?
En gång firade jag nyår på ett slott i Yorkshire. Där började vi med att slänga bort tre saker från det gamla året. Genom att börja med att slänga bort så gjorde vi plats för något nytt. Jag gillar den tanken.
Min proklamering
Än har jag inte gjort min ”Inför-det-nya-året-proklamering”. Jag håller på och suger på den ett tag till. Den är alltid hemlig så ni kommer inte att få läsa den här ändå men så mycket kan jag säga som att det ofta handlar om att bekämpa rädslor. Jag uppfattas nog som en modig typ och jag kan erkänna att jag redan har gjort mig av med många rädslor. Men det finns alltid några kvar 🙂
Jag vill önska er alla Ett Gott Nytt År 2016. Lycka till med era projekt och drömmar! Vad vore vi utan dem? Jag har köpt en ny skrivbok för det nya året. Den är likadan som den gamla men den här har en helt ny färg. Rosa blir min färg för det nya året. Den känns så ny och fräsch och fylld av förväntningar.
Jag ska skåla in det nya året i bubblande Cava på ett torg i en spansk liten vit stad som klättrar upp mot bergen. Skål!
6 svar till “Gott Nytt år”
Jag brukar också göra avslut. En sumering av året. Kanske något om förutsattser och förhoppningar om det nya men inga löften.
Mitt avslut görs på nyårsafton eller på nyårsdagen i min dagbok. Det nya året börjas med ett foto på mig. Ofta en ny dagbok. Det finns en hel kista. Man skulle kunna se fotona och läsa nyårsdammanfattningen för varje år och få en resume’ av mitt liv.
Gott nytt bästa vännen Marie
Vilka bra idéer du ger mig Marés. Tusen tack. Jag hoppas det är okej att härmas. Hädanefter ska jag också ha ett foto i min tankebok varje nyår.
Sen är det ju det där med vad man ska göra med de där dagböckerna eller tankeböckerna eller vad man nu ska kalla dem, de där anteckningsböckerna som bara blir fler och fler för varje år som går. För vem är det egentligen man skriver?
Jag skriver inte till någon mer än mig själv. Och att skriva är ett sätt att sätta ord på tankar. Så är det för mig i alla fall. Tror jag…
Ibland tänker jag att mina barn kanske vill läsa dem en dag. Men ibland undrar jag om jag verkligen vill det. Vissa delar är det nog kul för dem att få ta del av. Men andra delar kan vara så självutlämnande så jag vet inte om de klarar av att möta sin mamma så naken.
Tills jag har bestämt mig så samlar jag dem på hög. En dag kommer jag nog att läsa igenom dem och se vad jag gör med dem. Men din idé med nyårsresumén var ju ett bra tips. Där kan ju barnen stanna i läsningen om de vill.
Hur som helst. Hoppas du får ett riktigt bra år 2016. Förhoppningar är bra. Men jag ger inte heller några löften.
Jag undrar om inte 2016 är det året då vår bok blir färdig. På riktigt. Eller vad tror du?
Kram
Vad fint det låter med din tankebok! Jag skriver ju alltid dagbok året om (när jag hinner och har lust), så min eventuella summering av året hamnar ju där. Men jag skriver på datorn, så det blir inte alls samma känsla. Det är inte alltid jag tar mig tid att verkligen summera den heller, eftersom det är lätt att läsa sig till en summering av allt som redan står. Men kanske borde jag ändå göra det, för jag är väldigt förtjust i själva tanken på det, att liksom samla ihop och se vad det blev, och se vad som behöver slängas och behållas eller tillochmed firas.
På bloggen har jag skrivit en liten kort summering av skrivaråret i år, och det tänker jag att jag gärna vill göra – och att jag orkar göra – för det är ju skillnad att summera ett helt år med precis allt vad det innebär, och att bara välja ut en enda av de processer man går igenom. Jag funderar över året som kommer, men det jag hittills kommit fram till är att det ska gå i glädjens tecken – att ingenting jag gör ska vara för att jag måste – om jag inte VERKLIGEN måste – jag ska göra det som är roligt.
Hoppas att ditt 2016 också blir fullt av glädje, Marie!
Tack, Linda. Jag hoppas att både ditt och mitt år 2016 blir fyllt av skrivande och glädje.
Jag tror att vi är olika hur vi väljer att skriva våra dagböcker eller tankeböcker eller vad vi nu vill kalla dem. Låt inte ordet ”borde” smyga sig in ditt dagboksskrivande. Om du är van att skriva på datorn, varför ändra på det?
Jag gillar den där känslan med en vacker bok som jag kan smeka pärmarna på. Boken blir som en vän till mig. Inledningen är ofta vacker. Just nu finns ett manifest på de två första sidorna. Sen finns några fler sidor, som också andas framtidstro. Jag vet att innehållet inte kommer att fortsätta att vara lika vackert. Men det vore väl trist annars.
Du gav mig en idé. Jag ska också skriva en liten resumé om mitt skrivarår här på bloggen. Och kanske en liten skrivplan för år 2016. Det kommer om några dagar :-). Tack för den idén. Och jag är naturligtvis nyfiken på att kolla in din.
Gott nytt år Marie!
Så fint att du summerar åren i skrift. Det låter väldigt givande. Jag brukar fundera över året som gått och året som kommer, men brukar sällan ta mig tid att skriva ner det. Jag har påbörjat många dagböcker, men aldrig lyckats fortsätta. Kanske skulle det funka bättre med en tankebok som din -en bok som kan rymma många olika former och projekt sida vid sida. Jag ska testa! Tack för inspiration!
Att vara modig och att ha rädslor kvar är ingen motsats för mig. Tvärtom blir det väl nästan omöjligt att vara modig om man inte längre är rädd? Lycka till med ditt projekt oavsett vad det är!
Stor kram från Liv.
Tack Liv.
Jag vet inte om den där summeringen är så fin direkt. Den kan nog vara fylld av både det ena och det andra. Men jag använder skrivande till att tänka ibland. Det är som att själva skrivandet gör att jag får syn på tankarna. Och sen är det ganska kul att tankarna på så sätt finns kvar. Tankar har ju annars en förmåga att försvinna och när jag senare läser en anteckning kan jag liksom ”komma ihåg” hur jag tänkte och kände. Det är lite magi i det. Lite som att bläddra i ett fotoalbum, men det är på insidan istället.
Jag har också skrivit dagböcker på andra sätt tidigare. Men de blev ofta avbrutna för att jag hade missat att skriva i dem. Det var när jag släppt ALLA krav som jag började skriva på riktigt. Ibland kan det bli uppehåll på dagar, ibland på månader. Men eftersom jag inte har några krav så vänder jag bara blad och skriver om det jag vill skriva.
Tack Liv för att du sätter ord på det där med mod och rädslor. Det blir så tydligt när du skriver. Och det är ju precis så det är.
Gott nytt år till dig med.