Jag liknar skrivandet med att baka. Det är för övrigt en perfekt sysselsättning under en skrivperiod. Att knåda degen ger lugn och skaparlust, i alla fall för mig.
Först kommer behovet av att baka ett speciellt bröd, alltså behovet av att skriva något. Jag får en bokidé. Så är det i alla fall för mig. Mitt sug efter ett gott bröd är ganska likt mitt sug efter att berätta något.
Jag blandar till degen och skapar min intrig, mina karaktärer, min miljö, min synopsis. Det ska vara rätt mängd, rätt ingredienser så det inte blir för sött eller för torrt.
Sen måste degen jäsa på samma sätt som mitt synopsis behöver landa.
Nu kommer själva skapandet. Jag knådar degen, formar bullarna, skriver kapitel efter kapitel. Boken rinner fram under mina fingrar. Ibland blir en bulle fel. Ibland måste jag skriva om ett helt kapitel. I värsta fall måste jag slänga hela bullen i soporna. Men till slut har jag hela plåten full med bullar.
Och så äntligen kan jag tvätta av mig allt mjölet och få vila. Det är dags för jäsning. Under den här jäsningen måste både texten och jag vila.
När tiden är mogen lyfter jag på jäsduken och tar fram min skapelse. Jag penslar, dekorerar och gräddar, formulerar och omformulerar mig många gånger för att få det så bra som det bara går.
När jag tar ut plåten ur ugnen undrar jag nervöst om de är degiga i mitten eller om de ska in en stund till. Är texten verkligen färdig? Det kanske går att göra den ännu lite bättre.
Till slut måste jag ändå bestämma mig för att manuset är klart och då bjuder jag in till bullfest hos förlagen.
En del av mina gäster tackar artigt nej till bullarna. Men kanske att någon tycker att de är helt fantastiska. Jag hoppas det.
Denna tes skrev jag om för något år sedan på mariesboksida.se. Nu känner jag att den är aktuell för mig igen. Det finns dock en stor skillnad. Tiden.Det tog sex år för min första bok att bli färdig.
Skrivande och bullbak kan nog liknas med fler sysslor, som att måla en tavla kanske. Det kanske till och med är liknande i alla kreativa processer.
Imorgon lördag skriver jag mer om skrivprocessen, kanske lite mer seriöst.