När jag gick skrivkurs på Tärna folkhögskola för drygt tio år sedan hade vi en delkurs som handlade om att skriva dikter.
Genom att gå skrivkursen tog jag mitt skrivande på allvar för första gången i livet. Den absolut största utmaningen var att visa upp det jag skrivit för någon annan. Dessutom skulle vi visa upp våra dikter. Jag hade skrivit dikter för mig själv och de skulle inte läsas av någon annan.
Men efter kursen publicerades två av mina dikter i antologin “Utslaget ris”.
Här är en av dem, den som handlar om mig. Men jag tog mig faktiskt friheten att ändra lite på den just nu.
Jag har
Känt syrendoften i näsan,
Dansat, skrattat,
Drömt.
Sett eldklotet slukas av havet.
Kämpat uppför branta berg
Gråtit
Släppt
Handlöst fallit utför.
Hallonpaj,
blomsterkrans
rödvin
Jag ska
Fylla femtio
Handlöst falla
Igen och igen
Skriva, radera,
Visa världen det jag skrivit.
Tack för den, så fint skrivet
Läst om den flera gånger för att få budskapet och funderar på dina tankar och i handlingen om det är en livcykel från tidiga år till “femti”
Sitter fint i mig
Hej Mats
Ja man kan ju läsa den hur man vill. Det är väl du som läsare som bestämmer vad den handlar om för dig 🙂
Hur som helst så var det kul att gräva upp lite gamla “verk” eller vad man kan kalla dem. Tack för din uppmuntran.